Konstigt

Det känns så konstigt! Jag har hela Alfreds liv haft stenkoll på allt som rör honom. Vetat exakt vad som händer på förskolan hur han man och så vidare. Nu är det inte så...
Eftersom K är hemma o föräldrarledig så är det han som sköter all kommunikation med förskolan och allt som rör det. Jag upptäckte precis att vi missat Alfreds fotografering, då han fick vara hemma för han var lite hängig. Min känsla blev tom... Jag vill ha ett fotografi på hans vänner hans sista år på förskolan. Jag vill!!! Men jag är driftig och kommer att se till att vi får ett i alla fall... Men jag hade inte koll.

Ibland kan jag längta efter att det blir nästa höst så jag får börja lämna och hämta mitt hjärta igen. Men i nästa sekund vill jag bara stanna tiden, för om det skulle bli nästa höst så betyder det att Alfred ska börja förskoleklass o Dennis ska börja på förskolan och det betyder att de blivit äldre. Vilket man kanske vill att de ska bli, men just nu vill jag ha mina så busfisar precis som de är.

Som sagt allt känns så konstigt att inte ha koll men att slippa stressen är super skönt! :)

Göteborg

Förra helgen hade min underbara man planerat en överasknings helg för mig. Jag fick reda på att vi skulle flyga, barnen skulle med och vi skulle komma hem på söndagen. Jag blir upphämtad vid jobbet och sätter mig i bilen och färden går till Bromma o flyg till Göteborg.

Vi var framme sent på kvällen, men lite bus på sängen hann vi med innan vi sov gött i hotellsängen.

 

Lördagen spenderade vi på Liseberg och vår starka och stor Alfred orkade gå hela dagen men var super trött på dagen.

 

Innan vi begav oss till flygplatsen på söndagen hann vi med att gå på Universeum oxå. Där fanns det en polisbil som Alfred lyckades sno åt sig en plats i.

 

 

En av oss tyckte det var extra kul att komma ut o flyga o bo på hotell. Dennis skratta hela helgen.

 

 

Tack min fantastiska och underbara man. Jag älskar dig!